Volvo är på väg att spränga en magisk drömgräns.
Som första helsvenska bolag i historien kan kassan passera 100 miljarder kronor.
Men resan mot toppen har inte varit spikrak. Spänn fast er och häng med – så här vändes Volvo från kris till supersuccé.
Volvo stod efter finanskrisen för stora utmaningar i form av hårdare konkurrens och ett klimathot som växte sig allt större. 2011 tillsattes Carl-Henrik Svanberg som styrelseordförande i Volvokoncernen och sedan dess har bolaget gjort en helomvändning. Redan ett år efter att Svanberg tillsattes planerades en stor strategisk förändring för bolaget som satte upp ambitiösa mål för framtiden. Man bytte VD 2011 och bolaget skulle börja fokusera mer på sin kärnverksamhet. Volvo sålde av affärsområdet som befann sig för långt från kärnverksamheten, Volvo Aero, under 2012 och spenderade också större andelen av utgifter för forskning och utveckling i en stor produktförnyelseplan 2013. Under hela förändringsperioden såg man rörelsemarginalen sakta röra sig mot noll, men Volvo gav inte upp.
Under 2014, då marginalerna var som lägst efter 2009, påbörjade bolaget slutarbetet genom att försöka förbättra sin interna effektivitet. Målsättningen var att sammanfoga alla delar i koncernen att jobba smidigt tillsammans, vilket skulle stabilisera fasta och rörliga kostnader. Arbetet gav effekt då bolaget 2015 visade god lönsamhet – med en rörelsemarginal tillbaks på 2010-nivåer. Samma år anställdes Martin Lundstedt som också är nuvarande VD, och resan mot elektrifieringen började. Sedan 2015 har Volvos lönsamhet trendat tydligt uppåt. Idag kan Volvo Group även tyckas ligga i framkant när det gäller kvalitet, hållbarhet och teknologi.
Bolaget har också bra möjligheter att uppnå en kassa på 100 miljarder kronor innan årsskiftet – en “magisk gräns”. Det anser i alla fall Anders Hägerstrand i en kommentar i Dagens Industri. Bolaget hade vid slutet av första halvåret en nettokassa på 61 miljarder kronor och levererade ett operationellt kassaflöde på 12,5 miljarder kronor. Anders Hägerstrand tror att det är “högst troligt” att kassan kan nå 100 miljarder kronor vid årsskiftet. Han skriver också att det är tänkbart att aktieägarna kan förvänta sig en höjd utdelning nästa år till 16 kronor aktien eller totalt 32 miljarder kronor, motsvarande en direktavkastning på 7% vid nuvarande kurs.
Volvo kommer ut ur en tid av högre efterfrågan än vanligt och bolaget bedöms ha goda förutsättningar för fortsatt god lönsamhet. Den låga värderingen kan också fungera som en krockkudde ifall koncernen stöter på ytterligare sjunkande efterfrågan. Om rörelseresultatet till exempel faller ner 20% till 55 miljarder kronor under 2024 är aktien värderad under sju gånger rörelseresultatet, om man justerar för kassan.
Hägersten tycker också att ledningen helt korrekt fokuserar på att förbättra den långsiktiga resultatutvecklingen och konkurrenskraften, istället för att bry sig om aktiens värderingsmultiplar. Sedan 2015, då Martin Lundstedt klev in som VD, har resultatutvecklingen och konkurrenskraften varit en mycket framgångsrik prioritering, menar han. Aktien har sedan dess slagit börsen med 140 procentenheter.